Spånga hembygdsgille
www.spangahembygdsgille.se
Det formella namnet är Spånga fornminnes- och hembygdsgille
Syfte
Gå med i Hembygdsföreningen om du är det minsta intresserad av att lära mer om, bevara och föra hembygdens historia vidare till kommande generationer.
Föreningen står helt utan politiska bindningar.
Nälsta gård är Spångas hembygdsgård, adressen är Rättar Vigs väg 95 i Nälsta. Där har vi Öppet Hus den andra och fjärde söndagen i varje månad utom under sommaren. Du hittar datum här, under Aktiviteter. De finns också noterade i Spångakalendern. Då serveras kaffe med dopp och olika program, bildvisningar, föredrag, musik, med mera. Vi ordnar utflykter och kulturvandringar och ger ut skrifter, se under rubriken Böcker, bland annat den övergripande boken ”Spånga – en återblick”. Säljs på hembygdsgården och i ICA, Spånga Torg.
Vi hyr gården av Stockholms stad, vi står för el och vatten, försäkringar etc. De enda inkomster vi har är medlemsavgifter och inkomster av bokförsäljning och kaffeservering vid öppet hus. Om du inte är medlem så bli det, och säkerställ att vår verksamhet kan fortsätta!
Styrelsen arbetar helt ideellt och uppbär inget arvode.
Besök oss på Nälsta gård vår hembygdsgård!
Den ligger på Rättar Vigs väg 95
Vi har öppet hus, ofta med ett program, se under fliken Aktiviteter för mer information
Spångas Fornminnes- och Hembygdsgille
Kärt barn har många namn. Spånga Fornminnes- och Hembygdsgille är det fullständiga namnet men kallas oftast för Hembygdsföreningen, och internt mest för Gillet. Det grundades 1932, och tillhör de äldre hembygdsföreningarna i landet och näst Bromma Hembygdsförening det äldsta i Stockholm. Avsikten med detta kapitel är att inte rada upp och berätta om allt som hänt inom Gillets alla verksamhetsår, men ändå fånga karaktären av dess existens och nämna såväl typiska aktiviteter som de något speciella som inte bara berör sammanhållningen av föreningen utan också hur man utanför den i olika sammanhang förstärkt medvetenheten om hembygden och dess värden. Det påtalas ofta att man ska lära sig av historien, den kan vara en idébank för framtiden. Det faller sig naturligt att i princip göra redovisningen kronologisk.
Hembygdsföreningen grundas 1932
Exakt om hur det hela började råder en viss oklarhet. Utöver vissa sparade axplock har protokollen och verksamhetsberättelserna från de första fem åren sedan länge varit försvunna. Emellertid kunde Oscar Wennerström (ålderman 1946-1964) samla minnen från personer som var med från början och skriver 1972 i boken Spånga före Tensta följande:
Initiativet till stiftandet togs av Dr. Bengt Bergman, Stockholm, som ägnat Spångas fornminnen mångårigt intresse, samt av Fabrikör Erik Forsemann, Riksantikvariens ombud i Spånga. Nämnda personer uppvaktade Greve Christer Bonde på Hässelby, som kallades till första medlem, s.k. hedersledamot. Kallelsen antogs och Greve Bonde åtog sig på så sätt något slags andligt beskydd, ehuru han aldrig bevistade något sammanträde eller i övrigt deltog i arbetet.
Vi finns på Facebook!
Texten ovan kommer ur boken om Spånga - en återblick.
Läs den för mer information om bl.a Gillet!
Se alla våra böcker
Vackra dagar sitter vi ute och fikar vid öppet hus
Vad är Spånga – då och nu
av Henry Aspeqvist
Vad menar vi med Spånga? Vadå, Spånga? Det är väl självklart, tycker kanske
de flesta som bor i Spånga. Men är det faktiskt så självklart? I alla fall har
definitionen av vad som är Spånga förändrats och omfånget har minskat bit för bit.
Låt oss gå tillbaka i tiden. Spånga socken grundades för länge sedan, kanske
redan på 1100-1200-talet när Sverige kristnades och Spånga kyrka byggdes.
Socknen sträckte sig från Mälaren i sydväst till Edsviken i öst. I norr gränsade
socknen till Järfälla och Sollentuna och i syd till de områden som senare blev
Solna och Sundbyberg samt till Bromma i Stockholm.
Men 1862 genomfördes en stor reform. Sveriges riksdag beslutade då om en
kommunreform. Reformen innebar att det tidigare förvaltningsorganet sock-
en ersattes med två olika sorters kommuner, dels en borgerlig kommun, dels
en kyrklig kommun. Den borgerliga kommunen kom att kallas kommun och
den kyrkliga kommunen kallades församling. Beteckningen socken upphörde
således då som begrepp i förvaltningsfrågor. Om man därför ska vara strikt
upphörde Spånga sockens historia när 1862 års kommunreform genomförts
1863 även om kommunen och församlingen tills vidare verkade inom samma
geografiska område. Men det kom att ändras med tiden. Den första avknopp-
ningen inträffade när Hässelby erhöll status som köping 1926 och blev en egen
kommun. Då gled Hässelby ur Spånga kommun men blev kvar i Spånga för-
samling. Även om frågan till vilket område man hör också är känslomässig så
är det nog få i Hässelby som idag känner sig som Spångabor. Hässelby är sig
självt nog.
I kyrkliga frågor har den sedan ”urminnes tider” gemensamma och övergri-
pande Svenska kyrkan i modern tid genomfört en rad förändringar när det gäl-
ler Spånga. Hässelby bröts ur 1962 och bildade en egen församling. Vällingby
lämnade Spånga församling 1974 och blev ett eget pastorat. För Kistas del hän-
de detsamma 1980 men återfördes 2010 till Spånga och bildade Spånga-Kista
församling.
För att hantera den världsliga, kallad borgerliga, förvaltningen varade Spånga
landskommun i 86 år. När Spånga kommun inkorporerades med Stockholms
stad 1949 var dess tid förbi. Det var en dramatisk förändring. Många familjer
som tidigare varit Spångabor och som fortfarande kände sig som det, förvi-
sades till andra kommuner. Trots envetna protester från invånarna förlorade
Spånga Duvbo och några andra mindre delar till Sundbyberg och Råsta till Sol-
na och områden i de östligaste delarna till Sollentuna och i syd Blackeberg till
Bromma. Spånga krympte. Det som blev kvar blev Spånga inom Stockholms
stad.
Ännu svårare blev det när det gällde att definiera Spånga efter införandet av
stadsdelsnämndsystemet 1997. En stor del av den kommunala servicen över-
fördes till 24 olika stadsdelsnämnder. 1999 slogs vissa stadsdelar ihop och an-
talet stadsdelsnämnder minskades till 18. Genom ytterligare sammanslagningar
2007 reducerades antalet till 14. Syftet med reformen var att fördjupa demo-
kratin. Genom att besluten i högre utsträckning flyttades ut på lokal nivå gavs
invånarna ökade möjligheter att påverka de kommunala verksamheterna i sina
stadsdelsområden. Målet var också att öka effektiviteten och höja kvaliteten i
den kommunala servicen.
Nå, vad hände då med Spånga? Jo, det som blev kvar av Spånga kommun
och köpingen Hässelby, som också inkorporerades med Stockholm 1949, för-
delades i fyra stadsdelsnämnder som sedan reducerades till tre när Rinkeby
sammanfördes med Kista. Idag gäller:
1. Rinkeby-Kista omfattar stadsdelarna Rinkeby, Kista, Husby och Akalla
2. Spånga-Tensta omfattar stadsdelarna Tensta, Lunda, Solhem, Bromsten,
Flysta och Sundby
3. Hässelby-Vällingby omfattar stadsdelarna Hässelby villastad, Hässelby strand,
Hässelby gård, Grimsta, Råcksta, Vällingby, Vinsta, Kälvesta och Nälsta
Väl att märka är att namnet Spånga – i motsats till de andra stadsdelsområdena
– inte står för någon egen stadsdel. Implicit får man därför dra slutsatsen att
Stockholm stad idag anser att Spånga omfattar alla stadsdelar i stadsdelsområ-
det Spånga–Tensta utom just Tensta, alltså Lunda, Solhem, Bromsten, Flysta
och Sundby. Det är det som man numera ofta avser med begreppet ”Gam-
la Spånga”. Men om rätt ska vara rätt borde det egentligen kallas det ”Nya
Spånga” eftersom det gamla Spånga var hela socknen.
Staden indelas inte bara i stadsdelsnämnder. När det gäller skolverksam-
heten, vård- och omsorg, brandförsvar/räddningstjänst, polismyndighet, etc.
har de alla sina egna indelningskriterier. Posten har också sin egen definition av
som är Spånga. Må så vara. Man är därför tvungen att konstatera att det inte
finns ett klart definierat geografiskt område som alla är överens om är Spånga.
I Hembygdsföreningens hjärta svider det att det en gång stora Spånga
tryckts ihop från alla håll och att delar som i tusen år ingått i Spånga inte längre
finns inom vår domän. Så har uppstått diverse märkliga förhållanden, som till
exempel att Spånga kyrka inte längre ligger i Spånga, enligt stadens definition,
utan i Tensta och att Spånga hembygdsgård i Nälsta ligger i Hässelby-Vällingby.
Känslomässigt är det en annan sak. Känslorna för hembygden Spånga följer
inte de strikta geografiska gränser som välmenande tjänstemän i olika förvalt-
ningar tvingats dra upp för att fördela ansvarsområden.
Från hembygdsrörelsens perspektiv kan vi konstatera att det idag inom gam-
la Spånga socken finns tre hembygdsföreningar, Hässelby, Spånga och Norra
Järva hembygdsföreningar. Norra Järva bröts i gott samförstånd ut ur Spånga
Hembygdsförening 1986 och startade eget. Gränsen mellan dem brukar anges
som europavägen E18. Vällingby hade en egen hembygdsförening men den
ombildades och koncentrerade sig på Kvarnvikens kvarn. I det vakuum som
uppstod har Spånga Hembygdsförening gjort ansatser att inkludera Vinsta,
Vällingby och Grimsta. Sedan gammalt har stadsdelarna Kälvesta och Nälsta
inom Hässelby-Vällingby stadsdelsområde ingått i Spånga Hembygdsförenings
intresseområde, inte Hässelbys, som fokuserar på gamla Hässelby Villastad.
Mot denna bakgrund har vi i det följande speglat litet om vad Spånga en
gång var för inte så länge sedan.
Ur boken Spånga - en återblick