Spånga by

SPÅNGA BY

Namnet Spånga kommer av spång över vattnet och byn har uppstått ur ett ganska vattensjukt område. 1684 bytte greve Carl Bonde till sig Spånga by av Hägerflycht på Hansta. Området förblev därefter under Hässelby fram till 1860, då det inköptes av August Jansson och därefter övertogs av dennes son August Wilhelm Jansson f 31/1 1845 och hans hustru Matilda Blomkvist.

Mellan byn och prästgården rådde ofta stor oenighet om ploggärdet, som låg syd­väst om kyrkan.

Hemmansklyvning utförs på Spånga by 1 och 2 den 23/3 1 882 och 189o är det arvskifte efter August Wilhelm Jansson. Byn delas i 12 delar, av vilka några blir Enbacken, Granholmen och Nydal. Spånga by övertogs av sonen Karl August Jansson, f 3/? 1875, 1889 bor bl a skomakararbetare Gustav Adolf Widegren, f 1868, och hustrun Julia Augusta Vennström här. Byn köps 1905 av kronan för 40 000 kr.

1937  har gården en areal på 22,6 hektar. Här finns 2 hästar, 3 kor,1 ungtjur, 1 svin och 20 höns. Taxeringsvärdet är 25 000 kr.

1944 går Karl August Janssons arrende ut och sonen Arne Jansson, f 28/2 1926, förnyar inte detta, utan det förvärvas av häradsdomare P Larsson, Överjärva, som därmed slutar med kreatur och bara driver åkerbruk. I början av 1960- talet hade arrendet övergett till sonen, löjtnanten och ryttmästaren, Jan Lotelius. Under 1960-talet hyrdes några ekonomibyggnader av AB Larssons Åkeriverkstad. Den 1/9 1963 köper så Stockholms kommun Spånga by.

ENBACKEN var en av de tomter som uppkom vid arvsskiftet vid Spånga by 1896. Det var den lilla kullen med de många enarna. Första inflyttningen skedde 1897 av Karl-Erik

Eriksson, f 10/8 1831, gift den 3/3 1889 med Maria Karolina Matilda Andersson f 29/2 1856. De hade två barn, Valborg och Axelina, Där fanns även tre inneboende, arbetaren Erik Alfred Norström f 1885 och de bägge pojkarna Beckman från båtsmanstorpet Kulan, födda 1862 o 1867. Bägge blev sedan slaktare. Enbacken köptes 1906 av kronan, som först använde det till officersbostad och sedan förråd.

Hembygdsföreningen ansökte den 27/4 1934 om att få överta torpet, men fick avslag. Därefter har torpet i olika omgångar använts av scoutförening, idrotts­förening, hemvärnskår, som klubbhus och materialförråd. Den 13/4 1978 revs torpet med motiveringen att det inte passade in i den omgivande bebyggelsen och att det saknade vatten och avlopp.